Etiketter

onsdag 3 december 2014

Bild - utvärdering



Syftet med detta arbetsområde var att presentera och förstärka ord, känslor, på papper, bild, video m.m. (det finns få begränsningar). Man ska tänka på allt från material, teknik, färger och stilen på bokstäverna för att verkligen förverkliga den känslan via ens egna händer på det mest kreativa sätt möjligt. Ett exempel är ordet ”kyla”, där man kan t.ex., om man väljer att rita bilden på papper, ha en blå isig bakgrund med bokstäver som nästan fryser, som man kan fånga genom att ge de en ”darrande” effekt, stelhet men också tillbehör som kanske halsdukar, mössor och vantar. Det gäller alltså att låta kreativiteten flöda. 
I detta fall valde jag orden ”lek” och ”rädd”. Det var inte svårt att föreställa sig hur bilden med ordet ”lek” skulle bli upplagd, jag tänkte att bokstäverna skulle vara färgglada och leka utomhus. Jag såg ett träd, där två små bokstäver lekte kurragömma vid, och en större som åkte i en stereotypisk däckgunga som via ett rep hängde i trädets gren. Däckgungor är inte vanliga i Sverige, men är en del av lekens kvintessens i sig, och väldigt vanlig i t.ex. USA. Själva projektet skulle bli illustrerat på ett papper, ritat med pennor. Detta valet gjordes p.g.a enkelheten och att fokuset skulle läggas på vad bokstäverna gör och deras egenskaper, men om man utvecklar tanken så är det lätt att rita en väldigt färgglad bild med pennor, som då symboliserar glädje och barnlek. För att utveckla detta ännu mer, om jag hade mer tid, kunde jag testat att rita bilden som om det var ritat av ett barn, alltså med krokiga linjer, färg utanför de utnämnda områden, använda mig av kritor, lite mer primitivt tecknande av 3D-former. På detta sätt skulle inte det som subjektet illustrerar ha temat ”lek”, utan också själva uppbyggnaden av det och ’andan’ av det. Eftersom lek är ett väldigt övergripande uttryck med en mångfaldig förklaring, där det finns många objekt och känslor inblandade som går att illustrera, kunde det alltså finnas många olika sätt illustrera bilden, som då kan betyda många möjligheter men också svårighet att välja. För mig var det dock rätt lätt, så arbetet gick ner i att utföra det på ett bra sätt. 
Mitt nästa projekt, som inkluderar ordet ”rädd”, hade många fler steg i sig, där många detaljer är väl genomtänkta och går ihop till en kuslig presentation. Här tänkte jag annorlunda och vill illustrera bilden på ett mer kreativt sätt än en teckning ritad med pennor på ett papper. Från början tänkte jag på hur man känner sig när man är rädd, känslorna kan då variera mellan aggressiv och pumpad med adrenalin och hopkrympt för att ta så lite plats som möjligt. Därmed valde jag det man mest förknippar med rädsla, alltså det andra alternativet. Bokstäverna skulle vara tunna och hopkrympta i en av hörnorna i ett djupt mörkt rum, med en liten ljuskälla som lyser direkt på bokstäverna för att det ska vara möjligt att urskilja dessa. Detta ger också en effekt av att bokstäverna, alltså själva objektet, är i centrum och känner sig utsatta, som kompletteras av andra aspekter i projektet (nämns senare). Jag tänkte mig att projektet skulle vara en bild, rummet i bilden skulle vara en djup låda, ljuskällan skulle vara en liten lampa som lyser på ordet via ett litet hål och bokstäverna skulle vara pipränsare, p.g.a dess tunnhet (och potentiell förmåga p.g.a lätthet, alltså om man sätter fart på dem).

Material för projektet ”Lek”:
-Kritor, vanliga färgpennor och tuschpennor i flera färger.
-Vitt A4-papper
Här måste jag tänka på att använda mig av pennorna på ett barnsligt sätt, fånga in glädjen och lekfullheten i bilden. Här måste jag testa mig fram för att se vilken typ av penna passar bäst för att få den mest optimala texturen och dimensionen i bilden.

Material för projektet ”Rädd”:
-Djup kartonglåda
-Svarta A3- och A4-papper (för en mörk insida)
-Sax
-Pipränsare
-Ljuskälla (lampa)
-Kamera
Här måste jag tänka på att fotografera från rätt vinkel, få till exponeringen och hitta och placera ljuskällan rätt.


Halvvägs genom arbetet

”Lek”
För detta projekt har jag inte ändrat mycket då alla ändringar förekom mest under tiden då jag gjorde skissen, alltså vid första lektionen. Jag gick från vanlig gunga till däckgunga, för att få med ett träd där man lätt kan illustrera hur resten av bokstäverna leket kurragömma. Färgpennor var det mest optimala valet för att färglägga bilden, då jag valde att rita bokstäverna tredimensionellt för att de skulle se lite mer ”mänskliga” ut, och därmed kräver lite skuggning som underlättas med färgpennor. Med den tekniken jag ritade gjorde färgpennorna så att bilden var lite mer luftig och lättare på ögat, dock skulle t.ex. kritor ge ett lager av barnslighet och intensivare färger om man använder de rätt. 

”Rädd”
Jag har ändrat mycket och lagg till flera idéer till detta projekt med arbetets gång, resultat blev alltså till slut annorlunda än vad ursprungstanken var. Jag har ändrat lite på exponeringen för att få de bästa bilderna, men valde till slut att göra slutresultatet i videoform. Eftersom jag upptäckte att lampan jag använde som ljuskälla hade ett ”blinkläge” såg det ut som att bokstäverna pulserade när jag riktade ljused mot dessa, de pulserade som ett adrenalinpåverkat hjärta, något som perfekt passar i detta sammanhang. Detta gav en större ”illusion” att det är observanten som ordet är rädd för, som redan tillfördes av konceptet med hålet, som ger en upplevelse att man tittar på ett offer, från utsidan, förlamat av rädsla som sitter hopkrympt i motsatt hörna. För att man skulle fatta ännu mer att man själv inte är offret, satte jag kameran i en sådan vinkel så att man såg ner på bokstäverna. Jag lade också till en ”Ken Burns”-effekt (inzoomning), egentligen av misstag från början, så att det ser ut som att personen på andra sidan kameran långsamt närmar sig offret för att eventuellt attackera. Självklart lade jag också till hjärtslag, så att man hör hur skrämd offret, objektet, är, som var min avsikt att göra när jag valde videoformat. 
Jag valde att inte sätta fart på bokstäverna eftersom ”förlamning av rädsla” var en bättre substitut för ”darrande av skräck” vid detta sammanhang, alltså åsynen av något hemskt eller ens  hemska dom.

Några nya problem har ej uppståt, de föregående problemen blev lösta och jag har kompletterat/förbättrat det som jag kunde göra då jag från början hade en fast plan på båda arbeten; jag visste exakt hur det första projektet skulle se ut innan jag började rita och planen för den andra var lika uppenbar som den första och lika felfri. Det ända som uppstod var inte exakt ett problem men något som var en liten irritation för mig var ljuset och hjärtslagen som inte kunde synkroniseras fullt ut, eftersom ljuset inte pulserade i samma slag som ett hjärta (alltså två på varandra följande slag, förmak och kammare). Jag kunde lösa detta genom att försöka simulera dessa distinkta slag genom att sätta på och av lampan i denna takt och sedan öka hastigheten på klippet. Dock skulle kamerans rörelse översättas till ännu mer irriterande ryckningar, så det spelar ingen roll, det duger ändå. 

Klart arbete
Arbetena blev precis så jag tyckte att det skulle bli, alltså ganska bra planering. Undantaget är då att ena projektet blev gjort i videoformat istället för bildformat och att bokstävernas dimension ändrades i det andra projektet. Alltså gick allting enligt plan, men det som kunde förbättras gjorde jag under arbetets gång som ledde till att resultaten inte blev exakt likadant som min vision i början, något som är uppenbart och tyder på att arbetena utvecklades med tiden, till det bättre. Därmed kan jag inte säga att det var mycket jag blev missnöjd med i slutändan. Förutom det som jag nämnde innan, alltså hjärtslagen som inte var fullständigt synkroniserade med det pulserade ljuset, kunde jag lägga till en bakgrund till den första bilden. En blå himmel, grönt gräs och en skinande sol skulle ge bilden mer liv, men är inte precis obligatoriskt då det fundamentala fanns redan med, men det kunde alltså bli bättre. 


Det var inte mycket jag lärde mig ur tekniskt perspektiv, eftersom jag använde tekniker redan bekanta sedan tidigare. Jag lärde mig dock att det finns många sätt att uttrycka en känsla genom bild eller film. Jag fick också utmana min kreativitet, detta gällde speciellt filmen, där jag byggde konstant på arbetet med nya idéer.

"Lek"


"Rädd"
Klicka här för video!

torsdag 13 november 2014

Johann Sebastian Bach


Historia & Kompositionsredogörelse
Johann Sebastian Bach levde under barockens guldår, nämligen mellan 1600- och 1700-talet. Bach föddes 21 mars 1685 i Eisenach, en stad i den tyska delstaten Thüringen och dog blind, tillbakadragen och ensam i staden Leipzig 28 juli 1750. Hans barndom var tuff, som därmed hade ett stort inflytande på både hans utbildning under de tidigare åren och lite senare på hans kompositioner. 

Vid nio års ålder dog hans mor Elisabeth Lämmerhirt, och redan innan han fyllde tio år blev han föräldralös, som tvingade honom att bo med hans storebror, Johann Christoph, som var organist i Ohrdruf. Därför flyttade han inte bara hemifrån, men också ifrån sin skola och barndomshem, han fick påbörja ett nytt liv innan ens hans självständiga liv påbörjades. Hans skolvanor ändrades helt, men till det positiva. Tiden då han hade sina föräldrar, vid liv, var ganska stökig, främst i skolan, då han skolkade väldigt ofta och därmed missade lektioner som ledde till dåliga betyg. Alltså var han inte en av de mest ambitiösa eleverna i skolan på den tiden, men detta förändrades drastiskt efter denna tragiska händelse, nästan som när man trycker på en strömbrytare. För att inte visa svaghet var han tvungen att ge allt fokus i skolan, för att andra elever skulle se honom som ett hot, eller en ambitiös och stark person, för att han inte skulle ses som ett offer och bli utsatt för mobbning. Detta höjde säkert hans självsäkerhet lite, och fick honom att dra sig till det han snart skulle utveckla en stark passion för, nämligen komposition. 

Fem år senare, vid femton års ålder (år 1700), flyttade han till Lüneburg, där han blev accepterad att studera vid Michaelisskolan, men även att sjunga i kören. Detta var då han blev bekant med vokalmusiken, och började ta turer till Hamburg för att höra Reinken, en känd organist och kompositör under barockens tid. Senare blev han violinist i Weimar år 1703, och 1704 organist i Arnstadt, detta gjorde han för att tjäna pengar och för att ha något att leva på. Till slut hade hans förhållande med kyrkorådet försämrats, så han flyttade. Han utvecklade sin lära i Lübeck för att bli organist i Mülhausen år 1707, där han äntligen hade en stabil och bra inkomst, och ett bra förhållande med kyrkorådet, så han kunde gifta sig med hans syssling Maria Barbara Bach. Han blev sedan anställd som hovorganist i Weimar. Detta bedrev en följd av händelser där han blev anställd vid diverse instanser och hans musikskapande utvecklades mer och mer, och skrev större och bättre verk med åren, där bl.a positionen som hovkapellmästare (en hög musikalisk anställning vid kungliga hov) i Köthen (1717) där han skrev bl.a orkesterkompositioner och musikstycken för stråkinstrument, men också som kantor i Leipzig där han skrev vokalverk (1723 framöver) utmärks som hans sista och bästa år innan hans musik glömdes bort. 

Eftersom han var anställd i främst kyrkor under de tidigare delarna av hans liv var en stor portion av hans kompositioner oratorium (musikstycken med samma syfte som opera, alltså att framföra en händelse, fast utan en scen, kulisser, rekvisita, eller skådespelare) som beskrev händelser från Bibeln, som han var väldigt skicklig på att måla. Bach var också starkt troende lutheran, som medförde entusiasm i hans sakrala oratorium. Han skrev vokalmusik, kantat, kammarmusik och orkestermusik, han experimenterade alltså mycket med stilar och resultaten blev enastående. Verken skrevs under senbarockens tid, och kan sammanfattas med ordet ”barockmusik”, som var då självklart typisk under denna epok, alltså barocken. Barocken var en stilinriktning inom konsten (alltså inte bara musik) som varade mellan slutet av 1500 och utöver 1700-talet, då Johann Sebastian Bachs död satte stopp för barockstilens populäritet inom musik. Pompös- och frodighet (och introduktionen av väldigt formella ansiktsuttryck) var kännetecken för barockstilen, som applicerades också i musik och sång (ordet ”barock” betyder ungefär också ”överdrivet”, som då var typisk för stilen). Kompositörer var oftast cembalister (ett instrument där, till skillnad från pianot, har en mekanism som knäpper på strängar i stället för att slå, när man trycker på respektive tangent), men också pianister och organister som Bach som visade upp sin skicklighet med användning av flerstämmighet, basso continuo (ackord som läggs utifrån bestämd baston) och terassdynamik (där styrkan höjs och sänks abrupt för en kraftig effekt). Dessa tekniker var vanliga och applicerades till fugor (ett stycke där ett tema presenteras, återupptas och bearbetas) eller toccator (ett stycke med snabba löpningar och stora ackord). 

Vi tar BWV 565 (”BWV” kallas katalogen över Bachs verk), Toccata och Fuga i D-moll som ett exempel (se källor för video). Detta är en av Bachs mest kända verk, skrivet mellan åren 1703-1707 och är rätt avancerad då stycket består av en toccata och en fuga ihopsatta med en viss finess, då det inte går att fullständigt märka ut var toccatan slutar och fugan börjar, vise versa, som man kan göra med resten av hans toccata/fuga-kombinationer. Det finns ingen direkt anledning till detta specifika årtal då verket skrevs, men vissa anledningar kan t.ex. vara för att tjäna pengar i början av hans karriär, och det var nu han studerade och reste omkring mycket, som han fick säkert inspiration från. Stycket är skrivet enbart för orgeln, som spelas som ett enda soloinstrument, detta hörs tydligt. Sonatstycket börjar med en toccata, man hör mörka och starka toner, ackord (baserade på d-moll-skalan) och slingor som spelas i två oktaver, efter ett tag hamnar terassdynamik i bruk, som ger en ”slag på käften”-effekt, men utfört på rätt sätt (inte något snålt trick). Den inleds med starka ackord och går över till små skalor och slingor i från början högre, men sedan lägre stämmor, som sedan avslutas med starka och mäktiga ackord med varierande längd. Efter ett tag, runt 2:50-3 minuter in mot låten, kommer fugan in och presenterar ett luftigt och lekfullt tema, som bearbetas och återkommer mot slutet (innan toccatan kommer tillbaks), där det blir mycket avancerat och spelas i flera stämmor. Det introduceras också extrastämmor som ger dimension till den varierande melodislingan. Här introduceras också en sorts ornamental teknik, där snabba toner som är antingen höjda eller sänkta flera halv eller heltonsteg läggs för att dekorera det centrala temat, något som inte är nödvändigt utan visar mer upp organistens skicklighet, som var väldigt vanligt under denna epok. Här utförs detta galant, och betonar Bachs geniala kompositionsförmåga. Efter detta, runt 7:10 minuter då fugan avslutas med toccataliknande mörka utlagda ackord, kommer toccata-delen tillbaks, som sedan avrundas med ett dramatiskt slut med skalor, flera ackord som spelas ut med varje enskild ton efter ton (hela ackordet läggs alltså inte ner, kallas för arpeggio), och till sist som avslutning sätts hårda och utdragna mörka ackord ut. Detta kan nästan ses som en förvrängd och eller outvecklad version av ABA-form, där själva toccatan, alltså förspelet och avrundningen är temat och centrum (som vissa egentligen anser vara den ikoniska delen i detta verk), som egentligen kallades för sonatform. Här saknar dessa tre satser ett långsammare tempolägen, som introducerades i Bachs senare verk, Brandenburg konserterna, något som egentligen var vanligt för wienklassicismen, men menades att spela av en concerto grosso (typiskt för Barockstilen). Stycket blev först publicerat år 1833 med hjälp av Felix Mendelssohn, och blev riktigt populärt sedan dess och används hela tiden i flera olika sammanhang. Ursprunget har faktiskt debatterats länge, och det har spekulerats att det inte var skrivet av Bach, då det finns prominenta men vaga bevis till att det tillhör just Bach. Nu finns nämligen bara en källa kvar, som var en senare kopia skriven av Johannes Ringk (lärjunge till Johann Peter Kellner, som kände Johann Sebastian Bach personligen, och hade en viktig roll i spridningen av hans musik), utan en kvarlevande signatur av Bach. Dock var denna kopian skriven senare, efter 1750-talet, då staccato prickar (accenter) och Toccata (som brukade kallas för förspel  under Bachs livstid) var ovanlig under denna tid.

Man vet inte exakt vad som beskrivs i musikstycket, vissa tror att det är triumfen efter tragedin då en av hans barn dog då man kan höra hur en kraft långsamt och med vissa misslyckanden reser sig upp, och till slut lyckas. Detta kan inte vara sant då han inte hade några söner under denna tid, men konceptet kan kopplas till hans kamp under den tuffa barndomen. Dock finns det andra som tycker att hela stycket är ironiskt, och kommer enbart från Bachs humoristiska personlighet. Dock är händelseförloppet avancerat, med starka ”humörsvängningar” från sammanbrott och depression till glädje och hopp till mysterium och vidare repetition, typiskt starka känslor som förekommer ofta i kompositioner under barocken. Slutet är lite oroväckande, och känns enligt mig som ett godtagande av ens mörka öde, och enligt mig så ger hela stycket en omvänd effekt om man jämför med andras åsikter, där stycket handlar om en oövervinnelig och impulsiv kamp mot något fasansfullt som leder till ens dom. Temat är garanterat mörkt, och kan definitivt förknippas med skräck då detta stycke används mycket ofta i skräckfilmer. Dock är temat som introduceras av fugan glatt och luftigt, och kämpar nästan mot toccatan, som är mörk, storartad och stark. Detta lägger lite mer underlägg för ett icke-närvarande händelseförlopp, där en god och en mörk sida strider mot varandra, ibland tar en över och ibland den andra. Dock är slutet tämligen sorgligt, där fugans avrundning (lite innan 7:10) går över lite mot toccatan, och innebär att den goda sidan tas över av den mörka, precis efter att den goda har haft sin korta triumf. Sedan fortsätter toccatan, eller den mörka sidan, med att hacka fugan, den goda, och avsluta med triumf, som leder till kort hysteri, ånger och godtagande av sin hemska gärning. En kamp mellan liv och död, där döden är oundviklig?
Denna sortens storartade musik var speciellt typisk under Bachs livstid. Innan detta lades mer fokus på opera och concerto grosso (italienska för ”stor konsert”, där flera soloinstrument, med samma eller inte samma släkte, spelar mot en orkester). Kompositörerna var ytterst påverkade, eftersom de var anställda, av de ledande makterna på denna tid, som då var den kristna kyrkan, därför var oftast de flesta musikstyckena var sakral musik, alltså musik som spelades i kyrkan och oftast beskrev händelser tagna från bibeln (precis som en stor del av Bachs verk).
Som nämnts tidigare dog Bach 28 juli år 1750 i Leipzig efter att ha gift sig två gånger och haft 20 barn. De sista åren bodde han i Leipzig i fullständig tillbakadragenhet, folk hade redan börjat tröttna på hans musik (tills man återinförde den som en trend år 1829 under Bach-renässansen), och man såg honom numera som en skicklig organist, inte tonsättare. Sista åren tillbringade han blind, tills han dog vid 65 års ålder. Detta satte igång början på en ny epok, nämligen klassicismen. 
Jämförelse av Epoker
Klassicismen, eller som de flesta talar om när de menar klassicism, wienklassicismen (som är en andel av klassicismen), var en kort epok som varade mellan åren 1750-1830 (ungefär) och präglades av Joseph Haydns, Ludwig van Beethovens och Wolfgang Amadeus Mozarts verk. Wienklassicismen som man kan höra hade ett ursprung i Wien, då de flesta kända kompositörerna under denna epok var födda i Wien, som är en skillnad från Barockens ursprung som är från ”manierismen” (Italien, runt 1520, maniera ≈ jämviktig och/eller harmonisk stilfullhet). Barockstilen och wienklassicismen har många likheter, dock är olikheterna ytterst ”iöronfallande”. Om man jämför senbarocken, epoken som Bach levde i, kan man hitta fler likheter mellan dessa två, där Bach ibland skrev stycken för (mindre) orkestrar, som var tilltalande men avancerade, som var tämligen typiskt för vissa klassicistiska verk. 

Det lättaste är att utgå från nya tekniker som introducerades av dessa nya kompositörer under wienklassicismen, som var crescendo och diminuendo (också kallat för decrescendo, men också rondo-form, en kompositionsform där temat presenteras och upprepas bland ett eller flera sidotema, och sonatform, där ett huvudtema och sidotema presenteras (som betecknas A och B, dessa teman brukar ha olika känslor, alltså A kan vara glad, och B sorgsen), bearbetas och med en listig övergång avslutas den med en sista repetition och avslutning, och koda (en sista liten melodisnutt). Crescendo och diminuendo är väldigt lik terassdynamik, men syftade på mjuka styrkeförändringar i respektive musikstycke, där crescendo betyder att styrkan ökas gradvis (betecknas med <) och diminuendo betyder att styrkan minskas gradvis (betecknas med >). Terassdynamik betyder att styrkan ökas, minskas, ökas ännu mer, minskas ännu mer osv, detta ger en storartad, pompös och överdådig effekt, som man inte exakt letade efter inom wienklassicismen (det finns självklart undantag, som Beethovens Symfoni nr 5 - Allegro con brio). Självklart kunde man uppnå denna effekt om man använde denna nya teknik effektivt (crescendo och diminuendo) och ofta i ett musikstycke, men att åstadkomma effekten var lättare med något nytt som användes nu under denna epok; nämligen orkester. Här använde man en stor orkester, med flera instrument från olika släkte som spelade i olika stämmor, en melodistämma, en basstämma och möjligtvis en eller flera stämmor som stödde eller kompletterade melodin, till skillnad från barockens tidigare nämnda concerto grosso. De olika stämmorna gav en större dynamik och dimension till musikstycket, och kunde göra det livligare och utvecklat, med ett tema som inte bara tilltalade dig, utan som reste sig upp och örfilade dig i ansiktet med uttrycksfullhet. Detta innebär flera möjligheter, en annan sorts finess kom till stil och genier hade så mycket att ta för sig, som var svårare att göra under barockens tid där orgel, cembalo och mer solistgrupper var dominanta. En annan faktor till denna skillnad var också hur dessa kompositörer inte längre var anställda av kyrkan, och hade nu friheten att skriva symfonier baserade på något annat än Bibeln. 

Rena uppbyggnaden av musikstycken var tämligen lika då man jämför med dessa epoker; ett tema introduceras, bearbetas och introduceras igen, med en extra avslutning. Båda stilar saknade oftast också händelseförlopp. Man hade alltså kvar den tre-satsiga formen, därför levde sviten (flersatsigt musikverk, oftast gjort för dans) kvar, som hade utvecklats till tre satser och bearbetats mycket, menuetten t.ex. som utvecklades under barocken, och hade nu en långsam sats under wienklassicismen. Dock med mer begränsningar kommer också strävan att vara kreativ, därför var Barockens musik väldigt mångsidig, och form som fuga, toccata m.m. var vanlig, som nu översatts till rondo-form, där man hade en väldigt lätt eller avancerad men tilltalande och finurlig melodi, som presenterades, övergick till en annan melodi med annan karaktär och sedan återuppstod, och gick sedan tillbaks till andra melodin och tillbaks, som tillslut avrundades med en coda, alltså avslutning. Själva formen av musikstyckena var mycket annorlunda då man jämför t.ex. med en fuga där en melodi är helst konstant närvarande och bearbetas och flyter hit och dit (men som också har en distinkt avslutning). Den lätt kända takten, som man kunde stampa till, som var vanlig under Barocken förekom inte så ofta längre, och lades åt sidan under wienklassicismens tid.

Under Barocken betänktes det mycket att försöka imitera de mänskliga uttryck som kom till under denna epok, därmed skapades sonat, opera och konsert som utvecklades vidare på under wienklassicismen. Operan under Wienklassicismen levde kvar, men utvecklades inte, med bas på hur det lät och inte den formella rekvisitan, så mycket. Under Barocken utvecklades Operan redan med hjälp av nya tekniker som introducerades i Italien, där operan var som störst under denna tid, alltså t.ex. recitativ (talsång, en del av operastycket som talas ut av sångaren, man tar mindre hänsyn till takt), aria (solosång, en person) och duett (duosång, två personer), som med hjälp av sin spridning till länder som Tyskland, Frankrike och Storbritannien utvecklades med hänsyn till den klassicistiska orkestern. Nu, som nämnts tidigare, användes större ensembler där det fanns flera instrument av samma släkte (till skillnad från mindre ensembler med få instrument, med ibland bara ett instrument av diverse släkte)  och därmed också fler operasångare tillsammans (där kastrerade män inte längre blev så vanligt), körer blev alltså allt vanligare, och bibliska oratorium löstes gradvis upp. Operauppsättningarna var fortfarande lika dyra och överdådiga, om inte mer.



Johann Sebastian Bach har skrivit många olika kända verk, alla med olika ursprung, olika starka känslor (typiskt för barocken) och karaktär, både för soloinstrument som cello och orgel men också för mindre ensembler (som kanske får en att tänka på Menuett i G-dur, ett typiskt orkestrerat musikstycke med barockstil, som egentligen inte var skriven av Bach, utan Christian Petzold). Lite mer typiska verk kan då vara t.ex. Toccata och Fuga i D-moll, ett mycket känt orgelstycke, Brandenburgkonserterna (sex orkesterkverk skrivna år 1721 som en gåva till markgreven Christian Ludwig av Brandenburg) och Sviten no.1 i G-dur (BWV 1007), som många inte kan känna igen på namnet, men definitivt på dess vackra ljud. BWV 1007 är den mest ikoniska utav de sex cello-sviterna som Bach skrev under åren 1717-1723 då han var hovkapellmästare i Köthen, som är flera av de mest kända kompositionerna skrivna för cello i världen. Man vet inte exakt varför, eller exakt när styckena skrevs, och inte heller om de skrevs före eller efter hans kända solo-violin sonater som skrevs runt denna tid där han var hovkapellmästare. Hans roll som hovkapellmästare var en mycket hederlig roll, men eftersom han var fortfarande en anställd kompositör var musikskapandet en del av hans jobb, som kan vara en ledande faktor. Faktumet att stycket är profant (världslig, icke-religiöst/spirituellt) kunde det alltså vara något som Bach såg fram emot att komponera, eller i alla fall en förändring, efter att han flyttade från att komponera musik åt kyrkan i Weimar. 
Till skillnad från Toccatan och Fugan i D-moll, som var skriven i sonatform, är detta stycket en svit, dock också menat för soloinstrument. Den är skriven i sex olika delar där fem av de är dansstilar mycket kända under barocktiden, styckets uppbyggnad är typisk för sviter under barocktiden: förspel, allemande (medeltempo, mycket populär med ursprung i Frankrike, betyder ”tysk” på franska), courante (trippelmeter, två typer befintliga, fransk; tämligen långsam (3/2 eller 6/4) och italiensk; betydligt snabbare, dessa skildes åt under barockens tid av misstag där via stavningarna ”courante” och ”corrente”, där ena var menat att vara fransk och den andra italiensk), sarabande (trippelmeter, oftast långsam, en dans med spanskt ursprung som har varit bannlyst i Spanien år 1538 för p.g.a dess stötande egenskap), menuett (lugn 3/4 takt, pardans men kan förekomma som gruppdans, kommer från det franska ordet ”menu”, liten, som syftar på dansens små och korta steg) och till sist gigue (en snabb och livlig fransk dans med ursprung från den brittiska folkdansen ”jig”, inom barocken delas den upp i två delar som Bach vanligtvis skrev som en fuga, där temat i andra delen är bakvänd). Dessa danser var typiska sällskapsdanser, därför spelades stycket under sociala sammanhang för de rika.
Stycket inleds med det lugna och ikoniska förspelet, och man hör direkt det ljuva ljudet av den mörka ensamspelande cellon. Även om en cello användes vid inspelningen av detta specifika musikstycke (se källor), var det enligt vissa experter menat att ett annat, Sonata nr 6 som var en av cellosviterna, skulle spelas av en annan sorts cello som hölls nästan som en violin (betoning på nästan, fysiskt omöjligt att spela på en cello på axeln), instrumentet hette ”violincello da spalla”, där ”spalla” betyder ”axel” på italienska, alltså buren på axeln. Bach använde sig inte av avancerade tekniker i sonaten, alltså ingen typisk terassdynamik eller ornamental dekorering. Skälet till detta är simpelt; danssviter är till för att dansa, därför är det mer lämpligt att använda sig av en simpel melodi (simpel behöver inte nödvändigtvis innebära icke-genial, som i detta fall) som presenteras i respektive sats och bearbetas under satsens gång. Ett avancerat musikstycke utan en lätt rytm som t.ex. sonaterna från Brandenburgkonserterna är till för att sitta och lyssna på, och njuta av. Dock finns det stycken som Toccata och Fuga i D-moll som har en tydlig rytm, fast är ändå gjorda för att enbart lyssna på. Takten ökar eller minskar vid varje ny sats, och takten matchar sviternas regler om man tänker på att courante-delen är en italiensk version i sviten p.g.a dess snabba tempo.   






källor:
https://www.youtube.com/watch?v=ipzR9bhei_o <—————— Toccata och Fuga i D-moll 
https://www.youtube.com/watch?v=9MZ-ZUz6OJc <—————— BWV 1007, Prelude Allemande och Courante
https://www.youtube.com/watch?v=NkSDfoW36e8 <—————— Sarabande, Minuet och Gigue


måndag 13 oktober 2014

Brevet (Pälsen)



Käraste Ellen

Det har varit nästan en månad då  jag senast lade mina ögon på din fagra kropp. Jag behagar dig mer och mer med tidens gång, snälla låt mig se dig återigen! Jag längtar efter dina bedårande ögon, din yppiga kropp och allting som är du, det är detta jag längtat efter då vi var separerade, då din make satte stopp för vår livliga tid tillsammans. Min stora framgång är ej viktig utan dig. Jag ber dig, låt mig tillfredsställa dina behov, behoven som din make inte vanligtvis kan tillfredsställa. Jag vill vara ditt allt. Jag vill att du ska vara mitt allt. Skilj dig från Henck, den där fjanten, tänk på dina tonåringsminnen tillsammans med mig, lämna Henck bakom dig och tillbringa resten av dina kärleksfulla år med mig. Erinra alla dessa senaste tiderna vi hade tillsammans,, jag ber dig att du ska se det i mig som jag ser i dig. 

Fly med mig till Paris, staden av kärlek, där vi kan utveckla våra känslor, bosätta oss och skapa en framtida familj och en ny karriär. Försvunna kommer de hårda tiderna i vårt fattiga lilla samhälle vara, försvunna, bort med svält och olägenhet. Jag har två biljetter för en färja till Frankrike, den 2 juni, svara mig innan dess.Vi ska leva ett smärtfritt och belåtet liv i paradiset, tillsammans. 

Din Käraste

Richardt

Träningsloggbok

v.41

12/10-14 (sön)
Intensivgympa 1h
-Lite trögt då både tisdags och torsdagslektionen skippades p.g.a skolarbete (jippi)

12/10-14 (sön)
Promenad och joggning ca 2h

Träningsloggbok

v.40

2/10-14 (tors)
Intensivgympa 1h 
-Eftersom jag inte hann med tisdagsträningen var jag i lite lägre form, fick håll och sådant.

5/10-14 (sön)
Intensivgympa 1h
-Uppfriskande.

fredag 10 oktober 2014

Uppdrag Vardag


Uppdrag Vardag


IMG_0337.JPG
Framställning av vårt projekt!

Modulära energiförsörjningsenheter i vår vardag för effektivt energibruk!

Runt omkring oss finns det energi som tappas konstant, men också potentiella möjligheter att få in energi som avvisas eller inte betänks. Ute och orienterar och din mobil dör? Höga elräkningar? Energi som läcker och inte används i energiintensiva miljöer? Dessa sortens problem kan lösas av detta projekt. ”Uppdrag Vardag” är lika mycket ett initiativ som det är en uppfinning. Uppdrag Vardag syftar på att stödja användningen av solel i vår vardag men också att få in energi som läcker på gym, d.v.s. en energiintensiv miljö.

En effektiv solpanel kan konvertera runt 19%+ av solstrålningen till el (detta beror så klart på om solcellen är uppbyggd av block med flera eller en kristall, detta ändrar inte bara verkningsgrad men också prestandan i sämre omständigheter), som skulle vara mer en tillräckligt för att t.ex. ladda en mobiltelefons batteri, då t.ex. en iPhone 5:s effekt ligger på runt 5,45 W/h. Alltså om solcellen tar upp 1000 W/h från solen, konverteras 19% alltså 190 W/h till el. 190 / 5,45 ≈ 36, alltså kan du få runt 36 timmar av batteritid på en standard iPhone 5 om du har laddat din solpanel i en timme bortsett från den energin du tappar under laddningen av mobilen. Resultat kan variera beroende på solcellens storlek, mängden av sol, laddarenhetens amperetimmar (dikterar hur snabbt mobilen laddas), temperatur och fuktighet under laddning av solcell och hur och vad mobilen används till.

Nyare mobiltelefoner kräver mindre och mindre energi p.g.a den snabba utvecklingen av processorer, med en ungefär 20% minskning i energikonsumtion i den senaste generationen (mellan Qualcomm Snapdragon 800 och 805). Utvecklingen av mobila operativsystem, främst Android, är också en bidragande faktor då de optimeras allt mer som betyder att mindre kraftfulla processorer och grafikkort är nödvändiga.Därmed förlängs allmän batteritid och större batteri blir onödiga. Detta kompenserar för nackdelar som ofta tas upp som t.ex. batteristorlek, mängd av sol och faktumet att många mobiler ej har utbytbara batterier.

En till nackdel enligt vissa är att mindre solceller inte ger lika mycket energi som större. Personer som säger detta tar dock inte hänsyn till att den typen av ström som solceller skapar kallas för DC (Direct Current) och kan inte användas inom hushåll eftersom den bör konverteras till AC (Alternating Current) med hjälp av en växelriktare. Denna processen skippas under laddningen av batteri eller mobiler eftersom de redan använder sig av strömtypen DC och med detta kan spara 4-25% som man vanligtvis går miste om under processen. Detta är varför solenergi bör användas mer för vardagliga apparater, alltså ett effektivt alternativ i mindre skala.

Amorfiska solceller kan placeras på flexibla ytor och därför användas på jackor för att direkt ladda mobiler eller mobilbatteri för senare bruk. På grund av den nuvarande låga prestandan i denna typen av solcell ingår subventionering av forskningen på amorfiska solceller för vidare utveckling och möjlig prestandaförbättring. Kostnaderna av dessa små modulära solceller är inte mer än det man potentiellt kan gynna i effekt då jag vet från egen erfarenhet att priset på en solcellsladdare varierar mellan 400 och 700 kr, som är nära kostnaden av amorfiska solceller i samma skala, alltså mindre än det man tjänar i längden av att ladda ens mobil med solenergi.

Ett självförsörjande gym syftar på att ha cyklar, löpband och dragmaskiner (latsdrag, kryssdrag och andra, med hjälp av en dynamo, alltså en maskin som konverterar rörelse energi till elektromagnetisk kraft) som försörjer lampor, luftkonditionering och uppvärmning av vatten i duschar. Detta sparar inte väldiga summor av pengar men det gör en skillnad för och gynnar definitivt verksamheten. Det är det detta projektet handlar bl.a. om; att effektivisera de miljöer där mest energi tappas bort.
Electric_motor_cycle_2.png

Enligt en viss studie tog det dock 80 elitcyklister för att försörja en brittisk familj och deras elektriska apparater i 24 timmar. Detta omfattade en brödrost, ugn, TV, lampor, kaffemaskin, datorer etc. Det visade sig att det tog tre cyklister för en TV, nio för en brödrost, 18 för en hårtork och 30 för en vattenkokare. Även om meningen med detta experiment var att visa hur mycket energi vi förbrukar dagligen visar det även hur svårt det är att driva ett hus med människokraft, men med tanke på att de försörjde ett helt hus ändrar på omständigheterna helt, därför gör detta inte så relevant. Det kanske inte är möjligt att försörja ett helt gym men det är effektiviseringen som räknas, med vidare utveckling kan också kinetisk utvinnas från när man släpper tunga hantlar och vikter. En teknik som kan användas är då piezoelektrisk energi från kristaller som t.ex. berlinit och kvarts. Utöver detta kan energin lagras (uppladdning av batteri) och användas under strömavbrott för en högre standard och tillförlitlighet i alla gym men också skickas tillbaks till elbolagen för ekonomisk vinst.

Enligt egen undersökning lyssnar runt 70% av vardagliga grymmare på musik under träning, speciellt vid löpning eller cykling, därför kan ett annat alternativ vara att ha en inbyggd laddningsdock i dessa maskiner för att ladda diverse elektriska apparater för att längre kunna lyssna på musik.

Avslutning
Det är inte bara storslagna idéer och uppfinningar i väldig magnitud som gör skillnad i vår miljö, utan också de finslipande mindre uppfinningarna. För att nå ett slutgiltigt mål i lösningen av energifrågan är det solidaritet och mindre förändringar i stora skalor som gör den genuina skillnaden. Desto fler, desto bättre. För att sammanfatta är detta ett initiativ som ska vägleda oss till en bättre vardag, att effektivisera majoriteten av det som går att effektivisera Vi behöver skillnad, och det kommer vi att få. Ta ställning för att vi ska få en smart vardag!



Källförteckning
( Hemsida - Datum av Publicering - Titel - Instutition - Länk - Datum av senaste besökande )

Källresonemang
Som inledning vill jag bara förmedla att varken artikelsök eller mediearkivet har fungerat utan att betala/skapa ett konto. Innan detta infördes hittade jag ändå den sortens information jag sökte efter och därför gör sidorna varken nödvändiga eller användbara i mitt arbete.

-Källa nr 1: ”Direct Current” - Artikel om elektrisk laddning på Wikipedia. Det är inte mycket att säga om titeln, den beskriver vad texten handlar om. Artikeln behövde jag för att bemöta ett motargument, så den skulle ha haft en större påverkan om informationen i artikeln var felaktig, ändå är detta en ganska låg chans då experter/entusiaster ständigt rättar artiklar på Wikipedia. Texten har uppdaterats den 22 september, alltså är den relevant och betyder att den har antingen rättats p.g.a ett fel eller för att ny information var funnen. Alltså är datumet av den senaste uppdateringen en positiv faktor. Wikipedia är en sida där vem som helst kan redigera artiklar, därför kan man inte säga vem som är den exakta skribenten då artiklar redigeras ofta. Dock är det administratörer och experter/entusiaster för respektive ämne som oftast redigerar, och alltid rättar, dessa artiklar (som nämnts tidigare). Alltså, till skillnad från vad många pedantiska individer hävdar, är det en mycket lägre chans att faktan är felaktig än sann. För att komplettera detta nämns också ungefär samma informaiton om likström (DC) i Bengts blogginlägg, alltså konfirmation av en utomstående källa, plus faktumet att faktan inte är baserad på siffror som är något man lätt kan få fel på (plus att artikeln är baserad på undersökningsbaserade böcker). Avsändarens syfte har inte ett sådant stort inflytande då alla artiklar på Wikipedia är menade att informera och låta personer använda de för att ta reda på information och som belägg för eget arbete, något som jag nu behövde.

-Källa nr 2: ”Generator” - Artikel om hur en dynamo fungerar på Wikipedia. Denna källan lik den förra, den faller i princip i samma kategori, som inte har någon påverkan på källans relevans. Vad som har påverkan på dess relevans är dock datumet då den sist uppdaterades, alltså den 26 juli 2014. Artikeln har inte varit uppdaterad på ett tag, men även om generatorer har utvecklats en lång väg spelar det ingen roll då jag bara använde faktan om hur en dynamo fungerar i grunden, något som definitivt inte har ändrats på sistone. Som tidigare sagts är avsändaren flera personer, då denna källa är av samma typ som förra, alltså något som har ett övervägande positivt inflytande på källans relevans. Detta gäller också avsändarens syfte, som är likadant som tidigare.

-Källa nr 3: ”iPhone 5 Battery Smaller Than Expected?” - Artikel på en teknikinriktad nyhetssida.
Källan använde jag bara för att få en bakgrund, nämligen hur stor effekt iPhone 5s batteri har för en liten jämförelse. Källan hittade jag via en enkel sökning via en allmän sökmotor för informationen jag behövde var inte en lång undersökning som jag behövde för ett avancerat argument, bara som ett litet belägg. Jag har också använt denna sida, Informationweek, tidigare, och vet att den är tillräckligt trovärdig för att få kort fakta från. Artikeln skrevs den åttonde oktober 2012, som var ungefär då iPhone 5 kom ut, alltså fullständigt relevant. Det är ingen spekulation då information om mobilen redan hade läckts sedan tidigare (som inte heller är spekulationer utan riktig information). Artikeln är skriven av en frilansjournalist/bloggare som är specialiserad i mobilteknologi och skrev texten helt enkelt för att informera folk (också för att relevanta stora nyheter får att folk besöker sidan, alltså = pengar). Skribenten är alltså inte fastställd expert utan frilansare, detta är alltså en person som man kan möjligtvis inte lita på, ändå är inläggen kollade så att de inte är felaktiga (oftast är det tusentals personer som pekar ut ett fel i kommentarsektionen) om källan skribenten har använt ger ut felaktig fakta. Jag valde främst källan för att det var en av de få källorna med måttlig säkerhet av trovärdighet som hade den exakta informationen jag sökte, ibland får man ta dessa risker.

-Källa nr 4: ”Hur mycket ger solceller per m^2?” - Blogginlägg på en privatpersons blogg. Detta är ungefär som föregående källa, jag behövde en enstaka siffra för att sedan utveckla till ett argument. Källan hittade jag via samma sökmotor, google, då detta är den mest optimala sökmotor inte när det gäller trovärdighet men antalet giltiga träffar, då jag behövde hitta en siffra som fanns nästan ingenstans. Det fanns säkert flera men denna källa var mest trovärdig då avsändaren, en privatperson med entusiasm för solel som jobbar på ABB Corporate Research sedan 1988 (alltså expert på kraftöverföring och sådan teknologi), fick sin information från en egen undersökning. Alltså finns det inte en stor risk för att källans källa är också felaktig, och jag kan verkligen inte tänka mig att denna person skulle medvetet publicera felaktig information (för det gynnar ingen) då syftet med texten var att besvara en enkel fråga, som man ser på både titeln och i introduktionen. Även om det publicerades två år sedan är informationen fortfarande relevant då tekniken inte har utvecklats så mycket.

-Källa nr 5: ”Qualcomm Snapdragon 805 performance review” - En artikel på en teknikinriktad nyhetssida. Källan hittade jag eftersom jag från tidigare visste vilka typer av processorer de senaste mobilerna har (stolt entusiast) och därmed bara behövde söka upp hur effektiv energiförbrukning av respektive processor var jämfört med äldre versioner (i detta fall QS 800) och därför kom till denna sida. Sidan var en av de få som hade informationen jag behövde (Inte ens Qualcomms egna hemsida hade denna information), som var den största anledningen till att jag valde den. Det finns säkert källor som har samma information med ungefär lika trovärdighet,  men eftersom denna sida var den första med relevant information så är den också den bästa då googles sökträffar är sorterade inte bara efter relevans men också efter hur många visningar sidan får. Alltså är de mest populära/trovärdiga sidorna som oftast listas högst upp, bortsett från relevans. Kombinationen av att detta är en sida jag inte har använt tidigare, att artikeln publicerades ett tag innan denna processorn släpptes och att syftet med denna artikel var i princip att trycka fram ny information oberoende på om den är sann eller ej är inte särskilt roande, å andra sidan är avsändaren en erfaren teknikexpert (det hävdas att han har arbetat med detta i 17,5 år enligt ett senare inlägg skriven av honom) som har baserat informationen från Qualcomms eget tillkännagivande. Kommentarerna har jag också ögnat igenom och kan därmed konkludera att dessa siffror inte är fjäskande.

-Källa nr 6: ”Piezoelektricitet” - artikel som omfattar piezoelektricitet från Wikipedia. Denna källa är av samma typ som källa nr 1 och 2, alltså delar de flesta egenskaperna med dessa. Egentligen behövde jag bara den här artikeln för att få reda på några vanliga material som har piezoelektriska egenskaper då jag visste i princip hur piezoelektricitet fungerade sedan tidigare, som därmed gör datumet av senaste uppdatering fullkomligt irrelevant då fysikens lagar inte kan ändras på.

-Källa nr 7: ”Olika typer av solceller” - faktatext på en solcellsorienterad sida. På både texten och rubriken ser man att källan är en faktatext, alltså inga subjektiva åsikter eller objektiv jämföring av argument, utan en text med fakta rakt uppochner som är optimalt för detta arbete. Risken med detta är dock att man inte är säker vad denna faktan är baserad på eller vem/vilken typ av person som skrev den. Ändå är texten publicerad på en solcellsorienterad sida, alltså kan man konfirmera att det skrevs av i alla fall entusiaster, dock finns det en risk, som är dock betydligt liten, att faktan har förvrängts för att reklamera solceller med en avsikt att få folk att använda sig av denna teknik då ingen källa anges heller, något som man inte vill ange när man ljuger. Detta påståendet är ej så troligt då all fakta är rimlig och bekräftas även av andra källor. Avsändarens syfte är mer att ge information, ett belägg, för denna sidan som är gjord för att informera om solceller, precis som Wikipedia fast med enklare språk men mer detaljerat. Datum på artikeln anges inte men man kan bekräfta att hemsidan har uppdaterats senast 2012 som man kan ta reda på i en annan sektion av samma sida. Även om artikeln kan vara runt 2 år gammal är detta inte så relevant med tanke på att informationen jag använde handlade om hur olika solceller är uppbyggda, något som inte har förändrats sen dess. Det ända som kan utvecklats är verkningsgraden för amorfiska solceller, som är ändå inte så troligt med tanke på att sådan teknologi inte utvecklas gradvis konstant så som t.ex. processorers prestanda.

-Källa nr 8: ”How many cyclists does it take to power a hairdryer? The answer's 18, as one family discovered in a unique TV experiment” En nyhetsartikel om en undersökning tagen från Dailymail, den andra största dagstidningen i Storbritannien. Denna artikeln hittade jag när jag letade efter fakta om hur mycket energi cykling kan generera för att få reda på hur står förmån detta kan vara för ett självförsörjande gym. Nyhetsartikeln är inte exakt det jag letade efter men blev i viss mån ett ganska bra belägg för ett motargument. Det som har störst påverkan här är faktumet att artikeln kommer från en mycket populär tidning och är därmed skriven av en erfaren journalist, som alltså tyder på trovärdighet, och att undersökningen förhoppningsvis inte är en bluff. Datumet kan dock vara lite knepigt då artikeln är 5 år gammal (publicerad den 3 december 2009). Det som är den potentiella faran är faktumet att apparaterna som försörjdes av dessa 80 cyklister är föråldrade vid detta laget, och är inte lika energieffektiva som dagens elapparater. Om undersökningen hade förts idag skulle siffrorna alltså vara lite annorlunda. Ändå är inte de exakta siffrorna viktiga utan själva idén om hur mycket energi ett hus tar i människokraft, alltså riktas källan mer åt trovärdighet än åt relevans, som den definitivt har lyckats med.  


källor


tisdag 30 september 2014

Bohemian Rhapsody (My Kind of Music)

”Bohemian Rhapsody” is a song written by Freddie Mercury, one of the most flamboyant and awe-inspiring lead singers of all time, in the year 1975 for Queen’s album ”A Night at the Opera”. Upon release of the song it instantly hit the top charts all over the world, deeming it to be a commercial success (a bit of an understatement in my opinion) and one of the best selling singles in the world after selling more than a million copies by the end of 1976. It has also been hailed as one of the most complex songs in the history of music with it consisting of an intro, ballad, guitar solo, opera, hard rock and an outro witch a length of six minutes (which was initially frowned upon, but I digress). 

The lyrics of the song may be a bit unique but it’s not meant to be eloquent or describe a specific story, Freddie Mercury even stated himself in different occasions that’s either just a rhyming nonsense or that it’s something people shouldn’t think about, just listen. It’s a versatile song that may be interpreted in many ways. You can presumably trace some arabic words in the song back to Freddie Mercury’s childhood in Zanzibar, but that’s more of an easter egg than buzz words with a substantial meaning. 

So in general the lyrics are a bit of an enigma, but it’s really the sheer complexity and tunes that make it special. I personally love the song, and when it’s stuck in my head I can’t help myself from not singing the whole entirety of the song out loud no matter of the circumstances. It has a soul, a mysterious meaning that nobody will know, but that’s what makes it beautiful, amongst other things like the opera part where you can really hear the quintessence of Freddie Mercury (opera was his second career after he left the band, he pretty much nailed that one too). 

söndag 28 september 2014

Träningsloggbok

v.39

23/9-14 (tis)
Intensivgympa 1h
-Väldigt utmattande men uppfriskande

25/9-14 (tors)
Intensivgympa 1h
-Fick håll för att jag åt precis innan träningen .-.


(28/9-14 (sön) Intensivgympa 1h)

söndag 21 september 2014

Träningsloggbok

18/9-14 (tors)
Intensivgympa 1h
-Som vanligt extremt utmattande, mådde ändå bra under träningen och efteråt. 

21/9-14 (sön)
Intensivgympa 1h

-Blev inte lika utmattad som vanligtvis

söndag 14 september 2014

Träningsloggbok

v.37

9/9-14 (tis)
Skolgympa
Intensivgympa 1h

11/9-14 (tors)
Skolgympa
Promenad ca 1h

12/9-14 (fre)
Promenad ca 2h

13/9-14 (lör)
Dynamiskt fridyk, under vatten ca 1h

14/9-14 (sön)
Intensivgympa 1h

måndag 8 september 2014

Träningsloggbok


v.36

2/9-14 (tis)
Badminton på gympan
Intensivgympa 1h
Promenad ca 1,5h

5/9-14 (fre)
Promenad ca 2h

6/9-14 (lör)
Fyspass hemma 20 min
UV-rugby/fridykning 1h

7/9-14 (sön)

Intensivgympa 1h

lördag 30 augusti 2014

Framtida Konditionsmål

Senaste tid av Gu-runda (21/8-14): 17:20 min
Mål: 14:00 min eller under


17:20 var en dålig tid enligt mig. Jag var fortfarande lite sjuk och en lat sommar hjälpte inte, det är därför jag sätter en relativt hög ribba, men är ändå säker att jag kan nå detta höga mål. Målet har jag tänkt nå genom att regelbundet gå på intensivgympa och UV-rugby/fridyk, alltså försöka att inte skippa så många träningar som möjligt. Jag kan dessutom springa och eller jogga på fritiden under en viss tid, helst under helgen då jag rör mig minst, men också geocacha med en vän och då löpa eller promenera raskt mellan respektive cache.  

————————————————————————————————————————

Träningsbok:

v.35

28/814 (torsdag)
-Badminton under idrottslektionen. 
-Intensivgympa* (fysträning) 1 timme. 

31/8-14 (söndag)
-Badminton, 1 timme.





*= Konditionsträning i högt tempo + styrka och rush/intervall (95% av max, ca 6-8 sekunders paus, under 60 - 80 sekunder)