Franska Revolutionen - Keynote

Min deckare - Mindnode

Förbränning av Trä i Syrgas - Laborationsrapport

Hypotes: Det blir surt eftersom det borde bildas kolsyra (som är surt).

Material: E-kolv, ljus, indikator (BTB), träbit, syrgas, degellock, degeltång, vatten, tändstickor. 

Utförande: 

1. Fyll e-kolven med syrgas.
2. Sätt snabbt på gummikorken så att syret inte rymmer ut.
3. Hetta upp träbiten med ett ljus så att den glöder. 
4. Lägg ner träbiten i e-kolven.
5. Stäng e-kolven med degellocket.
6. ELD!
7. Vänta tills det slutar brinna. Plocka upp träbiten med degeltången.
8. Fyll e-kolven med 3cm vatten.
9. Skaka om.
10. Häll i BTB.

Nu är frågan: SURT eller BASISKT?

Riskanalys: Denna laboration är inte så riskabel. Men man ska helst inte stoppa ner fingret i e-kolven när träbiten har fattat eld.

Resultat: Vår hypotes stämde. Indikatorn visade att blandningen blev sur.

Slutsats: Min teori är att det förmodligen bildades kolsyra. Min andra teori var att det bildades ättiksyra. Eftersom ättiksyra bildas vid torrdestillation är teorin felaktig (vi gav träbiten en stor tillgång till syre). 

Filmmanus

Här är en länk till mitt manus.

1700-talets Industrialisering - Repetition och Reflektion

1. Skiftet skedde på början av 1700-talet när bönderna lärde sig ett nytt och smartare sätt att jobba. Innan skiftet bodde bönderna i en by och deras åkrar var utspridda överallt. Alltså en bonde ägde t.ex. en teg söder om byn, en teg norr om byn och en väster om byn. Det var bra eftersom de kunde hjälpa varandra men också dåligt eftersom de fick släpa redskapen hit och dit. Efter skiftet ägde bönderna varsin åker istället för en liten teg. De flyttade till deras åkrar som gjorde att byarna splittrades. Med skiftet kom också nya redskap som underlättade arbetet och krävde färre arbetare. Så bönderna sparkade de som inte behövdes.

2. De blev säkert väldigt glada eftersom deras jobb var mycket enklare och de behövde inte släpa deras redskap hit och dit som de gjorde innan. Vissa blev också ledsna p.g.a att byarna splittrades, som betydde att det inte var så lätt att hälsa på grannarna. 

3. Det betyder att jorden ‘vilar’. Vete och rödbetor kräver mycket näring från jorden som gör jorden utmattad efter skörden. Men under industrialiseringen började man odla potatis som inte behövde någon näring alls, det betyder att man kunde odla vete och sen potatis direkt efter skörden istället för att låta jorden träda. 

4. De började producera med livsmedel eftersom den nya tekniken underlättade arbetet och att de använde bättre och modernare redskap. Köpmän köpte också böndernas fält  och gjorde de större och större. Ett annat men också lite mindre skäl är säkert också potatisen eftersom den behöver ingen näring, som betydde att man kunde odla mat även om jorden inte var bördig.

5. Kapitalen fick de från kolonierna i t.ex. Afrika där de fick fram diamant och guld. De fick också kapital via slavhandlingen där de fraktade slavar från Afrika till Amerika. Detta ledde till att de rika kunde köpa maskiner och bilda fabriker. 

6. De hade gott om ull som var väldigt viktig för textilindustrin. De hade också gott om stenkol som de framställde koks med. Koks var ett bränsle som uppfanns av en järnbruksägare. Det var en stor framgång eftersom de behövde inte köpa trä från Sverige och andra länder för att använda som bränsle. Idag är nog olja den viktigaste råvaran. Med olja kan man göra allt från tangentbordet på Macen jag skriver på, till bränsle åt ett flygplan. 

7. Skiftet underlättade böndernas jobb som gjorde att de kunde sparka deras arbetskamrater eftersom de inte behövde deras hjälp. Då fick de arbetslösa söka efter ett jobb i staden. Det bästa alternativet var att jobba på en fabrik. 

8. Spinnmaskinen och vävmaskinen producerade tyg mycket snabbare och det var mycket mer effektivt. Ångmaskinen var också väldigt viktig eftersom den kunde driva andra maskiner i en fabrik. Nu behövde man inte använda kol eller en flod för att driva maskinerna. Ångmaskinen ledde till att man uppfann ånglokomotivet och ångbåten. Lokomotivet var ett mycket snabbare och smidigare alternativ att frakta varor mellan byar eller städer. Ångbåten gjorde att man kunde frakta varor mellan världsdelar mycket, mycket snabbare.

9. För att maskinerna behövde inte vara placerade vid en flod och att man lärde säg ett nytt och smidigare sätt att frakta varor på land och på vatten. Internet och datorer/mobiler som använder sig av internet. Nästan alla människor på jorden använder sig av internet varje dag. Tiden mellan att skriva ett brev till den personen på andra sidan har mottagit brevet har blivit hundra gånger kortare. Istället för att leta efter en förklaring av ett specifikt ord i en ordbok kan man söka upp det på internet och få ett svar inom en millisekund. 

10. Det var väldigt viktigt eftersom smittkopporna spred sig snabbt från de viktiga arbetarna i gruvorna till de andra medborgarna i städerna som gjorde att folket höll på att dö ut. Detta kunde man lätt motverka med hjälp av vaccinet.

11. Urbanisering är när folk flyttar från gårdar till städerna för att få jobb i fabriker. Tyvärr pågår detta fortfarande i vissa fattiga länder.

12. Sundsvall var rikt på skog och sågverk. Sågverket var en stor del av handeln i Sverige under industrialiseringen. Träet kunde man använda till mycket; möbler och hus, men man kunde också skapa träkol. Norrköping och Borås däremot blev huvudorter för textilindustrin som var en annan ganska viktig del inom handeln.

13. Kläder, föremål av trä (som t.ex. möbler), skor och järnverktyg. Senare kom telefonen, kullagret och mjölkseperatorn.

14. P.g.a den trånga miljön kunde sjukdomar spridas väldigt lätt mellan arbetarna. Den täta luften gjorde också så att arbetarna fick olika lungsjukdomar. Senare när man jobbade med maskiner kunde man skada sig i dem väldigt lätt och ibland förekom dödsolyckor. Man kunde också andas in vissa kemikalier som är farliga för kroppen. Arbetstiderna var också absurda. 

15. De flesta bodde i köket eller i deras järnspiselrum även om familjerna var stora. Många familjer delade också vattenpump och utedass. Skadedjur trivdes på gårdarna p.g.a allt avfall från toaletterna. Jag skulle ha svårt för att vänja mig det lilla utrymmet och att dela det som jag har med de andra i den stora familjen, som t.ex. utedasset. Skadedjur (möss) har vi tyvärr redan uppe på vinden. 

16. Fördelarna var att folket i städerna blev större, de som inte dog av utmattning levde längre, sjukdomarna botades lättare och all teknik utvecklades väldigt fort. Nackdelarna var att folket som arbetade i fabrikerna var hade det väldigt tufft, bostäderna blev mindre, folket tjänade lite som tvingade de att jobba mer och att man började förgifta luften med alla fabriker som är också ett allvarligt problem nuförtiden. 

17. Sverige var inte lika rikt som Storbritannien. Vi hade inga kolonier där vi kunde få fram dyrbara råvaror. Marknaden var liten eftersom det var lite folk, de som fanns var ändå ganska fattiga. Lite folk innebar också en liten arbetskraft. Man hade också en mycket bättre utbildning i Storbritannien än här i Sverige.

18. De flesta skulle jobba inom jordbruket. Det skulle inte finnas några stora städer med skyskrapor eller enorma byggnader, bara vanliga mellanstora städer. De som hade råd kunde köpa datorer och mobiler till sin familj. Allt massproducerat skulle helt enkelt vara importerat. 

Aktivt kol - LABORATIONSRAPPORT

Utförande: Häll en sked aktivt kolpulver i en bägare med saft. Rör om med glasstaven, därefter filtrera ner lösningen i en tom bägare. 

Hypotes: Jag tror att kolet kommer sugas upp i kolet och vattnet kommer bli rent. 

Material: Kolpulver, saftblandning (med vatten), bägare, glasstav och filter.

Riskanalys: Det finns ingen risk förutom att vi kan andas in kolpulvret.

Resultat: Vår hypotes stämde exakt. Kolet absorberade saften och lämnade vattnet i bägaren.

Slutsats: Saftens molekyler fastnade på det aktiva kolets molekyler, eftersom: PHYSICS.