Etiketter

fredag 24 maj 2013

Pronouns - summary


Pronouns are words you use instead of saying someones name. There are two types of pronouns: Personal pronouns and possessive pronouns. I, you (’du’ in swedish), he, she, it, we, you (’ni’ in swedish) they, me, him, you (’dig’ in swedish), her, it, us, you (’er’ in swedish) and them are all personal pronouns. My, your, his, her, its, our, their, mine, yours, his, hers, ours, and theirs are possessive pronouns. 

Here are some examples of how to the personal pronouns: 
Bert likes turtles. He also likes parrots. (Subject form)
Do you even speak english? (Subject form) 
Greta is weird, I don’t like her. (Object form)

Here are some examples of how to use the possessive pronouns:
This is my dog. (Linked)
That bag is hers. (Independent) 

torsdag 23 maj 2013

Laborationsrapport - elektromagnet


Syfte: Lära sig hur en elektromagnet fungerar och hur man kan göra en.

Uppgift: Göra en elektromagnet.

Hypotes: Jag tror att min elektromagnet kommer fungera tämligen bra. Det är ju ganska svårt att inte lyckas när det gäller den här lätta uppgiften.

Material: En spik, ett batteri, en sladd och ett gem.

Utförande: 
1. Vira sladden runt spiken. 
2. Koppla sladden till batteriet.
3. Du har nu en elektromagnet. Testa den på olika magnetiska föremål!

Resultat: Min hypotes stämde (vad spännande!). 
Med hjälp av en sladd, en spik och ström kan man göra en funkande elektromagnet.

El och magnetism - frågor

Vad är en parallellkoppling?

Vad är en seriekoppling?

Hur beter sig atomerna i en magnet?

Vem var Luigi Galvani?

onsdag 8 maj 2013

Uppsats om språket



Många säger att språket är en del av ens identitet. Det håller jag med om; språket är faktiskt en stor del av ens identitet för att vara exakt. 
Vi kan börja med dialekter, slang och chattspråk. Jag är inte helt säker på min dialekt om jag ska vara ärlig. Några säger att jag har en skånsk brytning men andra säger att jag har en blandad eller konstig dialekt. Eftersom jag alltid pratar polska hemma beror min dialekt antingen på TV-program eller mina vänner, alltså de som jag pratar svenska med mest. Från mitt perspektiv har mina vänner olika dialekter, som gör det svårt för mig att säga exakt vilken dialekt jag har. 
Personligen gillar jag inte dialekter, ja det kan vara lite intressant att vara ‘unik’, men det är ju negativt om folket i andra delar av Sverige inte förstår vad man säger eller t.om hånar en för ens uttal av vissa ord. Jag använder slang omedvetet, som nästan alla gör. Jag försöker att inte använda onödiga slangord. När jag gör det (omedvetet) brukar jag säga ”asså”, ”typ” eller ”liksom”. Ett exempel när jag använder dessa ord är när jag är osäker, eller inte vet vad jag ska säga. Men lyckligtvis har jag börjat att vänja mig vid att säga ”eeeh..” istället för ”typ, ja.. liksom asså.. uhm asså”. 
Chattspråk däremot använder jag alltid medvetet när jag chattar med mina vänner, som nästan alla gör. Jag använder t.ex. orden ”gtg” eller ”brb” för att snabbt och smidigt få fram mitt meddelande.  
Dialekter och slangord eller ”slangspråket” (och chattspråk) liknar faktiskt varandra väldigt mycket. Ens dialekt, alltså intonationen och uttal, beror på var man bor. Ungefär så är det med slang, om orden är ‘inne’ eller ‘ute’ beror på var man bor. T.ex. ordet ”kosing” är ett slangord för pengar, men jag har aldrig hört någon säga det här i Skåne. Men det finns några ord från chattspråket eller slangspråket som är en standard som nästan alla ungdomar använder. Några exempel är ”brb” som betyder ”be right back” och ”facerape” som är ett ord för när man har tagit över någon annans Facebookkonto och skrivit massor med otrevliga saker om personen som kontot tillhör. Det är ungefär likadant med dialekter, kan man säga. Några ord brukar man uttala nästan likadant var man än bor, t.ex ”majs”, det ända som kanske kan skilja från plats till plats är intonationen. Något som man ska akta sig för är att inte använda slangord för ofta, eftersom det kan få folk börja tro att man är dum.
Jag använder inte kroppspråk så ofta, men när jag gör brukar det vara omedvetet. Jag använder oftast mina händer för att göra konversationer mer intresserande och ‘livliga’. Det brukar jag använda när jag försöker få fram mitt budskap på ett bra sätt, som t.ex när jag försöker berätta något viktigt. 
Kroppspråk i allmänheten berättar mycket om en person. Det kan också användas för att få någon på ens sida, att övertyga någon. Man kan t.ex. låta en att välja mellan två alternativ, när man presenterar det första använder man inte kroppspråket alls, men när man presenterar det andra alternativet gör man tydliga gester med händerna som beskriver alternativet på ett sätt som gör det lockande för personen som får välja. På detta sättet kan man få någon att välja det alternativet man vill att personen ska välja, som är bokstavligen sorts härskarteknik fast snällare. 
Kroppspråket säger också mycket om vem man är eller vilket humör man har. Om man använder olika gester ofta när man pratar kan betyda att man är pigg och glad, till skillnad från om man bara står stilla och inte rör sig alls, som också gör ens budskap inte lockande och eventuellt gör att folk inte lyssnar på en. Men kroppspråket är inte allt när det gäller ens personlighet eller humör, rösten är också viktig! 
Över till svordomar. Jag måste erkänna att jag använder svordomar ganska ofta. Då försöker jag göra så att det låter så tyst och neutralt som möjligt, eller bara försöka hoppa över ordet. Men när det kommer till sådana situationer där jag är förbannad eller har skadat mig brukar det flyga ut ur min mun. Det finns också situationer där jag undviker svordomar, som t.ex vid när jag är vid matbordet med nära och kära. Men egentligen tycker jag att svordomar är några ofarliga ord som oftast förknippas med otrevliga saker. 
Man ska undvika svordomar i vardagslivet, det är okej att använda dem då och då, men om man använder dem ofta kan det leda till att de flesta tror att man är aggressiv, otrevlig inombords eller omogen.
För att sammanfatta detta: språket är en stor del av ens identitet. Det berättar om vilken personlighet man har, vilket humör man har och kanske t.om om hur mogen man är. Man ska akta sig hur man använder språket, annars kan det gå dåligt! 

måndag 6 maj 2013

Evaluation - presentation about Australia





Red hat
It feels good because my work contains the important stuff that you need to know about Australia. It also feels somehow slightly disappointing because I could present it in a better way.
Yellow hat
As I said: my keynote contains the most important information about Australia.

Black hat
It took a long while for us to start. 

Green hat
As a group I think that we should work faster. Personally I think that I should write down keywords (in my keynote) instead of whole sentences when I present my work.

Blue hat
To sum it up; it went slow at the beginning but ended with a pretty good presentation. 

Utvärdering av min och Adams måltid


Vår bolognese hade en väldigt god och kryddig smak. Den syrliga limesaften fick fram smaken av tomaterna och nötfärsen ur måltiden. Vi lade till några paprikabitar och basilika för att få med lite grönt,  för att förbättra smaken och för att få med några enstaka vitaminer.      
Vår måltid var färgglad, med andra ord; den var väldigt lockande och gjorde att man   verkligen fick fram aptiten. 
      Konsistensen var okej. Tagliatellen hade en mjuk konsistens med lite tuggmotstånd. 
Själva bolognesen var mjuk och lätt att tugga isär, men den var lite torr så vi kunde lägga lite mer vatten. 

Här är vår arbetsplanering: 

1. Adam hackar och skalar löken och vitlöken.
2. Jag värmer fettet och fräser löken (tills den blir gul) och sätter till köttfärsen - låter den bryna i 5 minuter. Sen finfördelar jag den. 
3. Adam tillsätter de krossade tomaterna, kryddorna, tomatpurén och rivet limeskal (som får sjuda 5 min på svag värme. Vatten läggs till om det behövs).
4. Jag sköljer och klipper basilikan och stör över, eventuellt lite riven ost.

Vi jobbade inte precis enligt vår planering eftersom vi glömde några delar, som t.ex. vem som skulle dela paprikan. Vi hade heller inte med någon ost. Men vi fixade det under tiden vi lagade vår måltid. 
Arbetet tog inte så lång tid, vi gjorde det snabbt och smidigt.
Vår måltid uppdelad enligt tallriksmodellen
Som man kan se på bilden har vår måltid innehåll som passar i alla de tre aspekterna ur tallriksmodellen. Vi kunde experimentera lite när vi man lagade maten för att göra den ännu nyttigare. Vi kunde t.ex.  göra det nyttigare och billigare genom att tillverka vår egna tomatsås av färska tomater.
Råvarorna vi köpte var inte exotiska eller importerade, som är både bra för miljön och ens plånbok. Paprikan var kanske inte en säsongråvara men närmare kunde vi inte komma.
Denna måltid är lätt och snabb att laga, som gör det en perfekt maträtt för vardagen. Vår måltid kostade ungefär 53 kronor. Vi använde mest krav-märkta varor för att ha tanken om miljön med i vår måltid.